Syllabus database for doctoral courses
-
Startpage
Syllabus database for doctoral courses
SYLLABI FOR DOCTORAL COURSES
| Swedish title | Forskarskolan för kliniker-Psykiatrins idéhistoria |
|---|---|
| English title | Research school for clinicians- History of psychiatric ideas |
| Course number | 2508 |
| Credits | 1.5 |
| Responsible KI department | Institutionen för klinisk neurovetenskap |
| Specific entry requirements | Antagen till Forskarskolan i klinisk psykiatri |
| Grading | Passed /Not passed |
| Established by | Styrelsen för forskarutbildning |
| Established | 2016-10-25 |
| Purpose of the course | Kursen syftar till att deltagarna skall lära känna och förstå den idéhistoriska bakgrunden till sådana trender inom psykiatrisk klinik och forskning som fortfarande är aktuella, och därigenom få bättre förutsättningar att kritiskt granska och ta ställning till nya inriktningar inom området. Kursen syftar också till att deltagarna skall få en djupare förståelse för betydelsen av de humanistiska kunskapstraditionerna för psykiatrisk forskning och praktik |
| Intended learning outcomes | Efter genomgången kurs ska deltagarna ha översiktliga kunskaper i och kunna redogöra för: - Idéutvecklingen och begreppsbildningen inom området psykisk sjukdom - Vetenskapsteoretiska begrepp av relevans för området. - Psykiatriska vårdmodeller genom tiderna. - Psykisk sjukdom och eutanasi - från nazisternas utrotningsprogram till dagens dödshjälpsdebatt Känna till och kunna resonera kring evidensbegreppet i psykiatri och psykoterapi - fördelar och risker samt olika former av bias inklusive konfounding och mekanismer för hur dessa uppstår. Efter kursen skall eleverna kunna använda dessa kunskaper för att kritiskt utvärdera forskningsresultat inom det psykiatriska fältet. Kursdeltagarna ska efter kursen ha förmåga att etiskt värdera och förhålla sig till de specifika problem som kan uppstå när man gör klinisk psykiatrisk forskning. |
| Contents of the course | Kursen är en introduktion till psykiatrins idéhistoria. Följande områden berörs: - Idéutvecklingen och begreppsbildningen inom området psykisk sjukdom. - Vetenskapsteoretiska begrepp av relevans för området. - Psykiatriska vårdmodeller genom tiderna. - Psykisk sjukdom och eutanasi - från nazisternas utrotningsprogram till dagens dödshjälpsdebatt. - Evidensbegreppet i psykiatri och psykoterapi. |
| Teaching and learning activities | Kursen går på heltid under fem dagar (varav en dag är avsedd för inläsning av kurslitteratur) inom ramen för den 20 veckor långa forskarskolan för kliniker i psykiatri. Katedrala föreläsningar, gruppdiskussioner och litteraturstudier. |
| Compulsory elements | Det är obligatoriskt att delta i seminarier med gruppdiskussioner. Eventuell frånvaro kompenseras efter överenskommelse med kursledningen. |
| Examination | Aktivt, förberett deltagande i seminarier som underlag för muntlig examination genom individuell redovisning av kursinnehållet. Var och en av kursdeltagarna förväntas berätta om något i kursen som de reagerat på, positivt eller negativt, i ungefär 10 minuter. Därefter allmän diskussion kring varje students redovisning med flera lärare närvarande. |
| Literature and other teaching material | Förslag på litteratur: Allmän psykiatrihistoria och idéhistoria. Marie Åsberg & Miki Agerberg (2009): Psykiatrins historia. I Herlofson J, Ekselius L, Lundh L-G, Lundin A, Mårtensson M, Åsberg M (red): Psykiatri. Pp 31-42. Studentlitteratur. Edward Shorter (1997): A history of psychiatry from the era of the asylum to the age of Prozac. John Wiley & Sons, New York N.Y. Shorter är historiker och professor i medicinhistoria vid universitet i Toronto. Boken beskriver de senaste 200 årens utveckling inom psykiatrin och har snabbt blivit något av ett standardverk. Roy Porter (2002): Madness. A brief history. Einar Kringlen (2001): Psykiatriens samtidshistorie. Pierre Pichot (1983): A century of psychiatry. Roche, Editions Roger Dacosta, Paris. En kort men intressant och innehållsrik psykiatrihistoria för tiden 1880-1980. Pierre Pichot var professor i psykiatri vid St Annesjukhuset i Paris. Boken skrevs för läkemedelsfirman Roche och kan dessvärre vara svår att få tag på, men är verkligen läsvärd om man lyckas. E. Fuller Torrey och Judy Miller (2001): The invisible plague. The rise of mental illness from 1750 to the present. Rutgers University Press. New Brunnswick, New Jersey and London. Författarna ger en helt annan förklaring till den dramatiska ökningen av antalet psykotiska personer i Västerlandet som ägt rum sedan mitten av 1800-talet än den allmänt accepterade. De ser ökningen som en verklig epidemi (möjligen av infektiös karaktär) snarare än den vanliga förklaringen att antalet psykotiker egentligen var i stort sett stabilt, medan omhändertagandet förändrades genom inrättandet av mentalsjukhus. Boken innehåller många intressanta historiska uppgifter och har ett utmärkt kapitel (kapitel 13, kopior kan ordnas) som behandlar 1960-och 70-talens antipsykiatri med början hos Foucault, Szasz och Goffman. Psykiatriska tankemodeller S. Nassir Ghaemi (2003): The concepts of psychiatry - A pluralistic approach to the mind and mental illness. The Johns Hopkins University Press, Baltmore & London. Ghaemi är psykiater, specialist på bipolära syndrom, och ass. professor vid Harvard. Boken är en mycket intressant genomgång av olika moderna synsätt på psykiatrin med en historisk vinkling, men också med stor relevans för dagens tänkande inom området. En snabb skiss av hans kritik av den idag förhärskande biopsykosociala modellen finns på hans blogsida http://nassirghaemi.blogspot.com/2006/03/rise-and-fall-of-biopsychosocial-model.html. Där finns också en del andra manuskript av idéhistoriskt intresse. Miriam Siegler & Humphrey Osmond (1975): Models of madness, models of medicine. Harper Colophon New York. En klassiker på området. Kandel, E. R. (1998). A new intellectual framework for psychiatry. Am J Psychiatry, 155(4), 457-469. Nobelpristagaren Eric Kandel är mest känd för sina studier av minnesfunktioner hos mollusken Aplysia. Mindre känt är att han började sin bana som psykiater, och valde att studera Aplysa som en enkel modell för de minnesfunktioner som psykoanalysen lärt honom var centrala för den psykiska hälsan. I denna artikel visar han hur en koppling kan tänkas mellan neurobiologisk och psykoanalytisk kunskap. Clarence Crafoord, Lars Jacobsson & Marie Åsberg (1998): Psykiatrins tre kärlekar - Alla behövs för att möta mänskliga lidanden. Läkartidningen 95 (14) 1539-1543. Resultatet av en serie diskussioner mellan författarna inom ramen för utvärderingen av 1995 års psykiatrireform. Psykisk sjukdom och eutanasi - från nazisternas utrotningsprogram till dagens dödshjälpsdebatt Robert Jay Lifton (1986): The Nazi doctors' medical killing and the psychology of genocide. Basic Books, New York. Liftons bok är standardverket om de nazistiska läkarna. Det första kapitlet berör bakgrunden till eugenik och sterilisering på ""eugenisk"" grund. Kapitel 2-4 behandlar den nazistiska euthanasin och motståndet mot den. Richard Weikart (2004): From Darwin to Hitler. Evolutionary ethics, eugenics, and racism in Germany. Palgrave Macmillan, New York. En djupgående och provokativ analys av vad författaren ser som den idéhistoriska bakgrunden till nazisternas eugenikprogram. von Cranach M. The killing of psychiatric patients in Nazi Germany between 1939-1945. Israel Journal of Psychiatry and Related Sciences. 2003;40(1):8-18. Seeman MV. Psychiatry in the Nazi era. Can J Psychiatry. 2005;50(4):218-25. Strous RD. Psychiatry during the Nazi era: ethical lessons for the modern professional. Ann Gen Psychiatry. 2007;6:8. Nils-Erik Bergentz (1997): 50 år sedan Nürnbergkoden. Läkare under nazismen inga ovilliga tjänare. Läkartidningen 94 (32) 2692-2695. Ulf Högberg (2000): Förtroendevalda läkares medlemskap i föreningar associerade till Tredje riket. Läkartidningen 97 (28-29) 3306-3308. Maija Runcis (1998): Steriliseringar i folkhemmet. Akademisk avhandling, Ordfronts förlag. Steriliseringar på eugenisk grund praktiserades i många länder från 1930-talet och ett par decennier framöver, i USA och så småningom i det nazistiska Tyskland, men också i många andra västländer. Maija Runcis avhandling berör den svenska varianten av sterilisering på eugenisk grund. Evidensbegreppet i psykiatri och psykoterapi - fördelar och risker Nordenström J. Evidensbaserad medicin i Sherlock Holmes fotspår. 4e uppl. Karolinska Institutet University Press, Stockholm 2007. Rachman S. Psychological Treatment of Anxiety: The Evolution of Behavior Therapy and Cognitive Behavior Therapy. Annu. Rev. Clin. Psychol. 2009.5:97-119. Wilczek A. Psykoterapi och vetenskaplig evidens. Läkartidningen. 2006; 42(103):3191-3193 Psykiatriska vårdmodeller genom tiderna Qvarsell R. Vårdens idehistoria. Carlssons bokförlag, 1991. Miki Agerberg & Marie Åsberg (2003): Tre epoker i svensk psykiatri. I: Ett sekel med läkaren i fokus, Läkarförbundet 1903-2003, ed. Nils O Sjöstrand. Sveriges läkarförbund, Stockholm. För den som är intresserad av den antipsykiatriska rörelsen på 60-70-talet kan det vara värdefullt att ta del av några av originalskrifterna, t ex Michel Foucault: Vansinnets historia under den klassiska epoken (Arkiv förlag, Lund, 1983). Tomas Szasz: Psykisk sjukdom - en myt (Aldus/Bonniers, Stockholm, 1970). R.D. Laing: Det kluvna jaget (Aldus/Bonniers, Stockholm, 1968). Franco Basaglia: Ned med den institutionella psykiatrin! (Pan/Norstedts, Stockholm, 1971) En publicerad doktorsavhandling beskriver den svenska antipsykiatriska debatten, nämligen Anna Ohlsson: ""Myt och manipulation. Radikal psykiatrikritik i svensk offentlig idédebatt 1968-1973."" Stockholm Studies in History of Ideas 7, Stockholms universitet 2008. Psykiatrins framtid? Rutz W (2008): Samhälls- och Socialpsykiatri - tid för nytänkande. Svensk Psykiatri #1, 2008. Tillgänglig på http://www.svenskpsykiatri.se/Svenskpsykiatri/SPnr1_2008.pdf. |
Course responsible |
Nitya Jayaram Institutionen för klinisk neurovetenskap 072-2483092 Nitya.Jayaram@ki.se |
| Contact person |
Nitya Jayaram Institutionen för klinisk neurovetenskap 072-2483092 Nitya.Jayaram@ki.se Marie Åsberg Institutionen för klinisk neurovetenskap Marie.Asberg@ki.se |
